Undrar hur det är när ens barn sover länge på helgen?

Så här funkar det hos oss och det är verkligen samma sak varje varje varje vecka. Utan överdrift!

måndag morgon: ingen vaknar före 07.00
tis-tors: ungefär samma som måndag.
fredag morgon: killarna vaknar vid 07. En eller två måste tom bli väckta.
lördag morgon: alla killarna vaknar mellan 05.45 och 06.00
söndag morgon: killarna vaknar mellan 05.45 och (om vi har tur) 06.15. Detta trots Melodifestivalfinal eller andra sena aktiviteter.

Den som vaknar först gör dessutom alltid sitt yttersta för att väcka alla andra. Om mamma viskar lite försiktigt i Viktors öra att han kan ligga och gosa och vara lite tyst för ALLA andra sover så svarar han garanterat OOOOOOAAAAAAHHHHHHHHHHHAHHHHOOOOOOOOAAAAA!!! Om jag inte säger någonting börjar han av sig självt efter en halv minut: OOOOOAHHHHAOOOOLA LA LA LA LA LA LA LA LA MAAAAAMMMMMAAAAA!! (och så trycker han på min näsa allt vad han orkar) Om jag prövar omvänd psykolog: Nu får du skrika så högt du vill, du måste skrika, du får inte vara tyst: OOOOOOAAAAHHHHAOOOAHHHHHHHHHH!!! HA HA HA HA HA HA HA!!!!

Och så stapplar man ner. På med tevatten. 05.45 har inte ens barnkanalerna börjat så då blir det reklamslinga på Animal Planet i 10 minuter innan Drömmarnas trädgård går igång. Har ni sett det? Inte? Nej men det känns lite som om allt är en dröm, overkligt, man är liksom inte i sig själv, det här är inte jag. Det är inte Lotta som ligger här i soffan och kollar på det här. Jag sover. Eller? Nej. Det gör jag inte. Men en sak är säker. 05.45 är för tidigt. Oavsett om man har ett break och kan sova hela dagarna om man nu känner att man vill det.
Jag säger verkligen grattis till alla som har barn som gillar att sova på morgonen. Berätta inte det för mig bara. Inte på lördagar och söndagar i allafall.